ealexanderson

en gång i tiden va du min, men nu är du bara en dröm

jag fick förbi dig på stan, såg ut som du va glad, du gick med din nya som jag tror du har. och du såg mig nog innan jag vek av, försökte spela cool som att allting va normalt men i själva verket är jag kvar i mitt skal och jag vill tränga ut dig men du kommer tillbaks såklart i mitt sagoland där tar du mig i hand igen och gråt där är vi sams igen och dom spelar våran låt som i spanien, tar av oss våra skor och vi tar en liten dans till den men när jag vaknar upp så saknar jag ditt ansikte tänker på den dan du stack - för mig de bara fanns inte. varför kan jag inte bara ta och glömma dig, varför kommer du tillbaks i mina drömmer säg inatt tänkte jag på när vi gjorde våran söndagsgrej hur blir jag hel igen efter du tog sönder mig. jag tömmer mig över dom ackorden som jag lagt låter pianot spela ända tills de blir kolsvart och låter stråkarna ta oss iväg till vår plats. kan inte släppa dig det ända som jag tänker är att, en gång i tiden va du min, men nu är du bara en dröm. jag ser oss ibland i mitt sagoland där vi ses och umgås en stund, men jag vaknar upp i min ensamt i vårt så kallade rum, vill bara somna om igen och vakna upp i min dörm.

jadu..